youdecide.blogg.se

Jag ska för en gångs skull vara seriös och prata om ett riktigt problem, alkoholister. 

Jag har nu hatat på dom så mycket att det är dags att se det ur en annan synvinkel. När man reflekterar över deras liv så är det svårt att hata på dom även fast jag tycker att deras val i livet kanske inte är det bästa, eller deras val av ställen att vara på är riktigt dåliga. Men jag måste förstå att detta är verkligheten, detta är vissa människors liv och jag måste vara en rättvis medmänniska. 

Tänk att dessa människorna var små barn en gång, små barn med stora drömmar. Tankar om att förändra världen en dag, en vanlig människa med lika mycket livslust som jag har. Kanske en människa som var precis som jag är. 

Har livet verkligen gett dom en ärlig chans? Har det någonsin funnits någon som trott på dom, som trott att dom klarar det? Att dom klarar av livet, någon som varit deras livlina. Många har säkert haft stöd och hjälp av vänner och familj, men vänner och familj som gav upp. Som inte orkade försöka mer. 

Jag tycker att detta är något som samhället borde öppna ögonen för och börja arbeta mot en förändring. Dom som sitter i skiten nu går nog inte att rädda, men dom som är påväg dit, det är dom som vi måste finnas för och hjälpa dom se ljuset i tunneln, inte du och jag utan alla. 

Vi borde inte ens veta vad alkoholproblem och drogproblem betyder, vi borde rädda människor som är påväg ditt innan dom ens är påväg dit. Men många tror att det är ända utvägen, enda chansen till ett "bra" liv, men sanningen är, det är inte ens något liv dom lever. Och jag vet vad ni tänker "dom får skylla sig själva" men är inte det lite själviskt? Många av dom har förlorat allt dom levde för, nu är dom bara levande döda. Det är 2014 och vi borde kommit längre än såhär, men dom är inte vårt problem, eller hur. Varför ska vi bry oss? 

Det finns endast en anledning till att bry sig, tänk om det var du, tänk om det var din bror eller syster, mamma eller pappa, son eller dotter. Det är därför vi ska bry oss, är inte det anledning nog? Skulle du vilja att någon fanns där för dig eller för din familj, när allt ni ser är svart? 

Tack för mig, hej. 

Idag tog jag tillbaka min Facebook för första gången på några månader, inte för att jag saknar det eller är nyfiken på alla andras liv, nej jag har nog med mitt eget, men för den anledningen att dela ett inlägg som delats över femtusen gånger på typ tre dagar och jag var bara tvungen att vara en av dom som delade det vidare. För att läsa inlägget, som handlar om min lillebror (skrivet av våran storebror) och att han varit mobbad och utfryst i hela sin skoltid, och dela vidare gå in på min Facebook vetja, Julia Månsson, det finns väl några stycken men jag är den som ser ut som mig.  Det är dags att saker och ting händer här i vårt land, mobbing borde inte tillåtas, inte i någon form. Och förhoppningsvis är en ljusare framtid påväg för min lillebror. Så fortsätt dela och visa att ni bryr er. ❤️

Bad hair day? Nah

jävlar alltså, idag var en bra hårdag. Bjuder ju för fan till och med på en bild på mig själv, då är det en bra hårdag! 

Tack för mig, hej. 

🐧 Christina Perri


🎈Pink 

💎 Jamie Tworkowski  

Jag vet inte riktigt varför, han är bara cool och grym. Och väldigt ärlig i sina texter. Han känns också som någon som är väldigt rättvis och kämpar för rättvisa och jämställdhet. och han ärrätt så snygg, faktiskt väldigt snygg. Det är allt. 

💖 Sophia Bush

Gud vad tråkigt det är att man inte bara kan gå fram till personer som ser trevliga ut och säga 'vill du bli min vän'. Man kan göra det på Facebook, där finns ingen skam. Bara tryck på 'skicka vänförfrågan' knappen, och om människan i fråga trycker 'nej' kan man bara låtsas som att det aldrig hänt, Gud vad enkelt. 

Men tänk när det går förbi en snygg halvsmutsig kille som man (jag) dräglar efter, vad enkelt det hade varit att säga 'hej, julia var namnet', fast om man (jag) skulle göra så mot alla snyggingar skulle man (jag) hamna på psyket inom, ja, en dag antagligen för jävlar i Gud vad många snygga killar halmstad har att bjuda på. Gud, det är helt otroligt. Om det bara vore enklare att ta kontakt med snyggingarna, men det har Gud sett till att det inte ska vara för enkelt. Jag säger snarare 'varför komplicera livet när man (jag) kan göra det lätt'. Men Gud håller nog inte med mig på den punkten, jag menar han har skapat vattenbrist, när det enklaste hade varit att fixa en rinande bäck. Många tycker nog att Gud är den smartaste på jorden, men det är jag som är, jag hade iaf tänkt på en bäck. Tillbaka till ämnet, istället för att 'vännförfråga' snyggingarna står jag och stirrar och dräglar som ett mongo, men det bjuder jag på. 

Gud, påtal om vatten, eller snarare bäck. Är det bara jag som blir så förfärligt törstig när jag duschar? Och det är ju inte så att det vore något problem när man (jag) står i en stor kran full med vatten, men det känns på något vis mindre mysigt att dricka där. Det är inte så fräscht som från ett rent glas. Men samtidigt som jag står där tänker jag 'jag kan vrida om till iskalt vatten och dricka, för varmt är ju inte lika gott, men då kommer jag få kallt vatten på mig' och hur jag än tänker, och till viss del försöker är det fan ta mig omöjligt att dricka på ett bekvämt sätt, och hela tiden tänker jag på hur ofräscht det är. Så jag lägger snabbt den tanken åt sidan och bara längtar tills jag kan dricka riktigt vatten, från glas som en vanlig människa. 

Men Gud vad många 'gud' och 'jag' i detta inlägg. Men eftersom att det handlar om mig är inte alla 'jag' så konstiga, men 'Gud' däremot, det är konstigt för att vara jag. Ja, Gud vad konstigt. 

Tack för mig, hej och Gud. 🙏

Jag trodde verkligen att det skulle bli en förändändring, ny skola, nya möjligheter. Men i det här fallet är det bara samma tråkiga skit, det ända roliga är musiklektionen en gång i veckan, och jag menar, är det inte musik jag valt? Borde det inte vara mer musik och mindre skit lektioner? Iallafall tycker jag det.

Så vad ska man göra när man snart är 16 år och inte pallar med skolan mer och redan haft det så i minst två år? 

Någon tänker antagligen "kämpa på" men när man är trött på att kämpa, när man gjort det tillräckligt, till ingen nytta egentligen. Och jag har ingen erfarenhet av något och är inte överdrivet bra på något, bara att vara mig själv om det nu räknas. Jag har klarat mig igenom åttan och nian för att jag hade snälla lärare eller något, men jag har knappt lärt mig ett skit. Läst på precis innan provet och sedan snabbt skrivit ner det och sedan glömt det igen. Jag säger inte att jag är värdelös, det vet jag att jag inte är men jag har inte lärt mig något dom två åren som varit värst, dom som jag i stort sett skolkat mig igenom. 

Jag behöver hjälp med det här, råd eller förslag. Jag pallar inte skolan mer. Men jag vill bli någon. Jag vill vara en del av något men hur? 

Tack för mig, hej. 

Ps. Har ni inget annat att säga än att jag borde stanna i skolan så vill jag inte heller veta. 

Idag är en dag då jag ska vara seriös i mitt inlägg, tro det eller ej.😆 

Idag handlar det om att vara tacksam och att uppskatta vad och vilka man har runt omkring sig. Det är viktigt att reflektera över det, varje dag egentligen. 

Varje dag dör barn runt om i världen, och du ditt lilla rövhål gnäller över din iPhone 5 när det finns iPhone 6. Jag köpte en ny telefon för en vecka sen, och skämdes lite för att jag hade en fullt fungerande telefon, men har i typ hela mitt liv önskat efter en iPhone. Och jag är inte den som köper nytt särskilt ofta. Bilar kan köra utan nyckel väldigt bra för det är ju jävligt jobbigt att sätta nyckeln i hålet. Vi köper nytt hela tiden, utan att alltid tänka på det bara för att få bekräftelse eller för att man inte våga vara sig själv. 

Kom igen alltså, lev i nuet, sluta vara som alla andra och var för fan nöjd med det du har, att alltid sträva efter det bästa kommer aldrig göra dig nöjd. 

Ändra på dig och du kommer få ett lyckligare liv, ett mer tacksamt liv. 

Alltså med andra ord, sluta gnälla era rövhål och njut av livet medans du har det. Det finns alltid någon som har det värre. 

Tack för mig, hej. 

Idag tänkte jag berätta om mina dagar, som i stort sett ser lika dana ut. 

Vakna, alltid lite försent så hinner inte äta frukost. 🍼

Gå/cykla till bussen.

Buss, i 40-50 minuter varje morgon, och då snackar vi packad buss vissa dagar, Gud vad trevligt. 🚍

Sen skolan timme efter timme, sen runt 10-11, ett meddelande från universum. Det låter lite "to good to be true" men det är sant, igår var det bäst, såg ut så här 

Sen några till timmar i skolan, sen vänta på bussen i oftast en halvtimme. 

Bussresa hem, 40-50 minuter, och då är bussen alltid packad. 

Gå/cykla hem från bussen. 

Äta när jag kommer hem.

Plugga lite piano.

Sova. 

Dag in och dag ut, väldigt kul, den första veckan iaf.

Men ja, så ser det ut. 😊 

Idag är jag på stålande humör så tänkte avsluta med ett littet quote från Ellen, "I've always said, I like my coffee like I like my men… I don't drink coffee."

Det var allt för nu, tack för mig, hej. 

Tack för mig, hej. 🙇